Verksam bl.a. som healer, vill jag informera litet om hur jag personligen ser på det här med helandet av människor. En händelse för någon tid sedan gjorde ett visst intryck på mig. I den kommun där jag bor finns en del etablerad healingverksamhet. Vid ett tillfälle ringde jag för att göra en viss förfrågan till några sådana här healers som arbetade i team. När jag fick reda på att var och en hade sin egen metod, frågade jag om det inte var så att åtminstone någon av dem kunde ge flera olika former av healing. Då fick jag det indigerade(?) svaret att här minsann "tar vi våra uppgifter på fullt allvar, och var och en av oss har en ordentlig och välmeriterad utbildning inom våra specialiteter". Att alltså ha kunskaper i flera olika former av healing och kunna använda sig av dessa kunskaper så, att man kan anpassa sin healing och terapi till patientens egna önskemål, eller till dennes personlighet (eller också av healern bedömd lämplig åtgärd) skulle alltså verka vara att betrakta nära nog som suspekt kvacksalveri och oseriös verksamhet tom av dessa "etablerade och diplomerade" healers (nåja, åtminstone av en av dem)?
Det finns många olika s.k. alternativa helandemetoder vid sidan om den ortodoxa medicinens metodik. Omfattande samtliga dessa metoder vill jag påstå att när en helare (alltså äv.läkare) med någon viss metod, anpassad efter patientens önskemål och/eller efter sina egna ingivelser, försöker bota någon är egentligen det viktigaste här intentionen att få Universum att ställa in sig på metoden så att den verkligen kommer att fungera. Detta betyder att det viktiga här inte behöver vara att metoden ska vara just den "rätta", utan att man lägger ner stor tro, intensitet och vilja på sitt handlande inför syftet att bota. Man bör komma ihåg att helarens personlighet är viktigare än metoden han/hon använder i sitt värv – ett säkert och karismatiskt uppträdande gör att patienten vågar "släppa taget" för att låta helaren verka, ofta som en katalysator, för tillfrisknandet; ett tillfrisknande som alltså egentligen är beroende av den sjukes egen förmåga till detta i samspel med Universums vilja. Det är alltså egentligen en fråga om ett slags bönens kraft, men med olika utförandemetoder. Sedan får man inte glömma det välkända faktum, att bara närvaron av och samtal med en lugnt humoristisk och karismatisk helare, faktiskt kan räcka för boten i många fall.
Att vara övertygande som helare är alltså viktigt för framgången, och helaren måste för detta ändamål satsa hårt på sin egen person både till det yttre (ge ett intryck av god hälsa, god stil och säkert uppträdande) men framför allt till det inre – dvs vad gäller den mentala och psykiska styrkan samt i insikterna om Varat (visdom). Botaren bör ständigt sträva till att vara ett mönster av sunda principer för att kunna samla nödvändig Kraft både för sin egen hälsas och orks skull liksom för verksamheten, och hela hans/hennes liv bör vara fyllt av studier för ständig förkovran (man blir ju aldrig färdiglärd inom detta område, bara allt kunnigare).
Med detta är inte sagt att man kan leka någon slags hokus-pokus hur som helst, bara man verkar övertygande. Man kan lämpligen jämföra det paradoxala i detta med vad en shaman verksam uppe i Norrland sade: "Om man tror att man behöver en kraftplats, om man tror att man behöver använda speciella ord och andra hjälpmedel när man botar sjukdomar - ja då behöver man det och då fungerar de också. Då blir de nycklar till trons kraft. Men tror man att man inte behöver dem - ja då behöver man dem inte".
Om vi då ändå ska gå in litet på de healingmetoder som trots allt verkar fungera snabbast och effektivast, så är det oftast de med ett minimum av fysiska eller kinetiska insatser, men å andra sidan med stark psykisk inlevelse bakom.
Till dessa metoder hör sådana som ofta ses som extra kontroversiella av det medicinska etablissemanget, t.ex. shamanska anderesor, magiskt tänkande, homeopati, radionik/radiestesi, Bachs blomstermedicin, kinesiologi, elektro-kristallterapi, polaritetsterapi, magnetterapi, ljus-färgterapi, distanshealing, Reiki och metamorfos-teknik. Att vara väl insatt, så mycket som man kan klara av förstås, i dessa olika metoder är, tycker jag, en självklar strävan om man vill se sin helandeverksamhet mer som ett riktigt kall än ett vanligt "åtta till fem-jobb". Med andra ord, det ideala är som jag ser det, en strävan att kunna hjälpa medmänniskorna som far allt mer illa i ett samtidigt allt mer cyniskt samhälle, utan att själv vara alltför tygellöst förmäten i sin vinningslystnad bl.a. i en strävan att kunna passa in i det mönster som gäller för dagens samhälle.
Mina experiment med olika healingmetoder tycks visa på att Universum beredvilligt ställer in sig på den healingmetod jag har för avsikt att använda mig av. Säg att jag har "metodikhypotesen" att en patient (P) har blivit ansatt av det "onda ögat" (negativ medveten influens gentemot patienten från hans/hennes omgivning). Om jag vill undersöka P med hjälp av vinkelpekare (ett slagruteinstrument) för och med hjälp av den upptäcker att onda ögat verkligen ligger för handen, så försöker jag bota genom att manipulera P:s aura, som blivit kraftigt förskjuten pga denna negativa inverkan. Hela denna metodikkedja manifesterar genom mina intentioner ett förhandenliggande fält av relevans; dvs hela konceptet: "onda ögat", sökandet efter det med vinkelpinne och botande med hjälp av aura-manipulering etableras som fullt gällande av Universum, allt enligt helarens uppsåt.
Samma patient kan troligen likaledes botas med konceptet att negativa vibrationer har släppts in pga stress o. annat och orsakat disharmonier i eterkroppen, alternativt försvagning i chakrana. Genom bearbetning och energitillförsel till P:s olika chakrapunkter balanseras det hela till en ny harmoni. Jag har hittat på helt egna undersöknings-, diagnosticerings- och botandemetoder och funnit dem lika väl fungerande som någon av de andra, mer kända, som jag prövat – ja, jag kanske vågar säga till och med bättre.
En viss analogi med detta kan man finna i auraseendet hos de personer som är begåvade med ett sådant. De kan se auror på olika sätt och med eller utan olika färger, men kommer ändå intuitivt till samma resultat i bedömningen av aurornas betydelse genom sina egna högst personliga tolkningar av det de ser. All metodik i sådana här sammanhang fungerar lika väl för alla seriösa utövare av dessa Konster. Det viktiga här är att man helt och fullkomligt tror på allt det man gör i dessa sammanhang.
Bäst är nog att utveckla en helt egen metod som man använder i de flesta fall, men det är bra att känna till och vara öppen för andra metoder ofta beroende på patientens speciella personlighet men även tro. En kristen patient tex kan acceptera handpåläggning, eller att man håller händerna en bit ifrån och med slutna ögon distanshelar med hjälp av tyst bön, men kanske skräms av mer typiskt shamanska metoder, som kan uppfattas som rent hedniska och därmed opassande.

Åter huvudsidan ( index.html)